CER UAV AA VAN re -——PRE TA VA MAR fn vAv Ave Derby, men dervid anmärktes, att man, för alt få underskrifter, äfven förmålt barn alt teckna namn (bör P. Dessutom inlemnuades 40 andra; en från Liverpool med 17000 namn, och en särskild från förstaden med Gooo, och en från Bolton med 10,000, samt en från Chester med 5641. En och annan petition inlemnades ytterligare mat billen, men anmärkningsvårdt! Biskopen af Chichester ingaf en för billen. Under dessa petitionsinlemningar hade Grefven af Bristol yttrat, alt han, åberopande himmel och jord till vittire, heldre ville lägga sitt hufvud på stupstocken än skänka sitt bifall åt reformen. Grefve VWinchelsea, som höjde sin röst mot billen, började med bittra klagomål öfver den illasinnade tryckpressen, som nu i6 månader aldrig upphört att deklamera mot Ofverhusets aristokrati. Pressen utöfvar, sade den förnäma talaren, ett större tyranni än den våldsammaste despot; iandets dygdigaste qvinnor undgingo ej en gång dess mördande anfall En reform kuode visserligen vara behöflig och manufakturstäderna borde också få valrätt, äfvensom grefskapsrepresentanternas antal kunde ökas; men valvättigheten var för vida sträckt då den kunde tillerkännas äfven en stad sådan som Greewich (hör:), hvilken med sitt grannskap höll hufyudstaden i gäsning. Billen utginge från sädana förstörande principer, som bercdt olyckor för många andra Europas länder. Deras herrligheter borde hålla sig fast i statsskeppet och ej i stormen öfvergifva det åt klipporna och de fradgande böljorna. Lord Harrowby instämde i samma anda. Penna bill vore en fullkomlig omstörtning af konstitutionen, och aldrig förr hade någon kommit fram med ett så djerft förslag. Talaren frågade derefter om man härigenom skulle skyndsammare komma till skattebördorvas nedsättning, men besvarade sjelf detta med nej. Talaren avställde äfven en jemförelse mellan Frankrikes representation och den nu föreslagna Engelska, England med 1a millioners folkmängd skulle få 500,009 valmän, då Frankrike med 32 millioner bade blott 80,000. De flesta Edgelska valmöän blefye blott småkrimare och små jordägare; mea de vore alldeles icke tjenliga alt välja Ledamöter i eu lagsliflande församling, Hertigen af Wellington böll derefter ett vidlyftigt tal, bvari ban sökle bevisa, att billen förstörde nästan alla pu rådande samhöllsförhållanden. Derefter utbredde han sig öfver siu egen administration, och han hade då uppfyllt er Kongl, Minislers skyldighet, som är att upprätthålla sitt lands institutioner. (Bifall.) Pa den tiden var det ej heiler sedvanligt att ötfvergifva rikets instilutioner så snart de bletvo anfallua. Blissuöjet som spridt sig i Englaud bade cj sin grund i Hertigens förklarande all bon salte sig emul reformen, utan det vore en frukt af sista Franskarevolutlionen. Qm ett elakt tänkesätt var rådaudeiLondon och hela England vid slutet al förra året, så igeulinnes orsuken dertill i Franska och Belgiska revoluttonerue men icke Iertigens eget ord. flan ingick decefter i en utveckling at orsakerna (till Alinisterförändringen. Euglands alla olyckor khörflöto från det sista parlameniets upplösning, och jag anklagar, sade han, dena ädle Lorden (Grey) för att bafva framkallat de rop som nu höras öfver hela riket. Vi skole således komma derkhän!, att de committerade skola nödgas göra sina committenicr redo för hyart cuda votum! Talaven sökte deretter bevisa billens skadliga vetkningar. Städerucs val skola till stor det komma att ölverlonnas till hyrcemiu. Skottlands förfalluiug är den lyckligasle som kan tänkas, och det är derföre så myeket vädligare att vidröra den; alla muuicipaleorporationuer som 1 Irland under Jacob I blifvit sliftade till protestantiska kyrkans beståud, skola Iemua rum åt 10 pundsterlingsmännen. Alla dessa corperalioner skola förvandiss till katholska reglor, Ja genom detta valsätlt skall, tillade talircu, valrättigheten till stor del komma att tillhöra personer af de lägsta stånden, såsom värdslus-uppassare, postiljoner och alla slags domstolar. intet land på jorden fiunes, acr, lycka, sällhet välmäga så florera som i Kugsland, inom alla samhällsklasser, men inioör man ÄÅeyr Adem kloenigy ct ar ätinrn an NS RUE Pe gr RR TR RT RE m— AA vmuiturnmm— mRNA