Aftonbladet – 19 oktober 1831, sida 1

RNA nan Contributionssedel, undertecknad af Uphörds-Commissarien Hästesko, blifvit såsom boende i huset N:o 1016 Qv. Kejsaren å Catbaring församling, beskattad efter fyra hundrade R:drs inkomst till 20 R:idr bevillning, utom öfrige afgifterne. Mannen har varit ute på sjöresor i sommar, och således urståndsatt att inom fatalietiden. klaga hos Pröfnings-Comittden. Nu frågas billigt: Huru kan det hända, att samma person blir mantalsskrifven och taxerad 2:ne serskilda gånger inom samma stad? Före: icke inom Uppbördsverket något namnregister , hvarigenom dylika fel må undvikas som annars så lätt kunna inträffa med de täta flyttningarne hvilka här i sta den äga rum? Då Magistraten i allt fall inom sin värjo måste ega en fullständig förteckning på Borgerskapets Ledamöter, så borde redan deruti ligga nog säkerhet att ingen blir antecknad två gånger, i synnerbet som någon dylik förteckning förmodligen i alla fall måste rådfrågas för att controllera uppgifternas rigtighet. Ännu långt besynnerligare förefaller den olikbet i beskattningen, att samma person kan inom samma stad, för samma näring och på samma gång, blifva taxerad till tvänne olika belopp. Man må! vända vända saken huru som helst, så har man dock häri ett oemotsägligt bevis, att Comittgen åtminstone den ena gången huggit i vädret, och huru opålitlig den Spiritus familiaris stundom är, hvilken hviskar Ledamöterne i örat hvad hvar och en har i inkomsts Vi upprepa hvad vid förut en gång yttrat, det vi nogsamt inse och erkänna svårigheten att få reda på hvars och ens behållna inkomst; men månne icke det anförda exemplet ger oss anledning till den anmärkningen, att det är en skam för ett samhälle, der regeringsmakten skall vara bunden af vissa former för sitt handlihgssätt, att finna det fullkomliga godtycke som råder inom ett verk bestående af valda medborgare? Då bevillningsförordningen stadgar ett minimum för heskattningen inom hvarje class af näringsidkare, så synes häraf kunna dragas den klara slutföljden: att all förhöjning öfver detta minimum måste grunda sig på en säker kännedom , att den beskattade verkligen äger högre inkomster. ) Det varma nitet att kunna skafva och afIt pressa näringsidkaren ännu en skärf åt KroTnan för att sedermera af en medgörlig re5 l presentation förnämligast förvandlas —I1 nya 2 Vknecktar och uniformer, blir annars alltför 2 å påtagligt orättvist, och missnöjet kun icke