Baleidsskop, ETT BESÖK HOS EX-DEYEN AF ALGIER. (Utdrag af Revue de Paris). Många amnderliga berrättelser om Algiers fordne Dey ha gått omkring; man har beskrifvit honom som en dum barbar, som en grym bödel. I mitt hufvud kunde jag icke förena idn om dumhet med den sjelfbeherrskning han visat i flera olika förhålländen; derföre begagnade jag det tillfälle att besöka och tala vid honom, som en ung handlande, Hr Andrd, förskaffat mig. Man försäkrade i alla sällskaper att Paschan anländt till Paris med sina qvinnor och domestiker. Förhållandet är icke sådant; de förra ha qvarstadrat i Livorno; af de sednare har han blott två Turkar och tre Europeter med sig. Då vi kommo till honom var han försänkt i djupa tankar i anledning af de rykten som gått isvang om honom, emedlertid syntes han dock vara wid godt lynne, och mottog oss med en hjertlig artighet. Utan att vara bitter, beklagade sig HusI sein öfver de galenskaper och löjligheter man i Journalerna pådiktat honom. Dessa osanningar förtörna mig ej; de äro ynkliga; nien det förvånar mig, att de komma från män , som böra vara de utmärktaste af den nation man beskrifver så bildad. Hvarföre har man icke mera aktning för en Gubbe, en man som varit hvad jag var, och som blifvit brag: i min ställning? Dessa ord beledsagaaes af ett på en gång mnaift och värdigt leende, Deyen talte några ord till sin tolk, Hr Jonannin, hvilken genast öfversatte dem på Franska. Paschan, sade han, talar med Er härom, i anledning af middagen hos