na del blifva ett mål för klander ifrån den troligen mest anspråksfulla af alla publicister. Om Frih. Anckarsvärd uti Argi yttrande rörande hans liaisoner träffat den rätta syftningen, så uppmanas Nya Argus att infor allmänheten, redligare än hittills skett, förklara, hvarigenom och huru Friherre Anckarsvärd skulle för alltid stämplas, i följd af sina umgängesförhållanden till H. Ex. Hr Gr. Brahe eller hvad H. Ex. genom en naturlig vexelverkan, medelst samma förhällanden äfventyrat eller förlorat. Om Nya Argus icke förmår ådagalägga, att Frih. Anckarsvärd hos H. Ex. Hr Gr. Brahe sökt makt-inflytelsens biträde till förmån för sig eller för någon enda bland sina vänner; Om Nya Argus icke förmår ådagalägga, att Frih. AZnckarsvärd under förtroliga samtal öfver allmänna ämnen med den af Argus åsyftade person fört ett annat språk, än det han alltid offentligen talat, så tror Firih. Anckarsvärd, att Nya Argus saknat någon lofvärd anledning, att, på sätt som skett, göra Frih. Anckarsvärds sällskapsförhållanden till ett mål för allmänhetens gissningar, och för derå grundade samt omisskänneligen åsyftade oblida omdömen. Om Nya Argus hos allmänheten tillvunnit sig ett ökadt förtroende och en större aktning, genom det sätt, hvarpå han länge behandlat Oppositionens organeri allmänhet och Frih. Anckarsvärd isynnerhet, så äger en Tidnings-Redaction den lyckan, att uti Prenumeranternes antal, kunna bedömma sitt stigande eller fall inom opimonen, och då Frih. Anckarsvärd saknar den fördelen, att uti ett af folket verkstäldt Riksdagsmanna-val, finna något stöd för sina grundsatser, eller något godkännande af sit politiska handlingssätt, så skall han, med afscende å sin stora aktning för det allmänna tänkesättet, gerna emottaga underrättelsen om en ökad prenumerations-per-onal åå Avrgi blad, såsom ett bland uttrycken af den allmänna missbelåtenheten med Frvih, Anckarsvärds politiska handlingssätt; och summan af de tidstecken han i detta bänseende tror sig kunna uppfatta, skola samvetsgrant komma att bestämma beslutet om hans fullkomliga återgång till den politiska overksamhet som börjar blifva mest öfverensstämmande med hans böjelser. Jan Janssons åsigter om Ministere och Opposition i Sverige har Frih. Anckarsvärd emottagit såsom en formlig stämning inför den allmänna opinionens domstol, och han skall, utan afseende å skriftens syftning eller skrifart, icke undandraga sig, att när tid blir, ingå uti svaromål; säker, att genom blotta biträdet utaf den enkla sanningen, snart kunna förskingra den villervalla, hvarmed Författaren synts hafva haft för afsigt, att förbrylla mängdens omdöme ibland läsare. Stackhalm den 4Z Oct 1927,