tr — DO MH JU UM UM AO UV UU UM — -L— — — — —-— 2 — —— — — SL UAE -— —80— å Frankrikes spira, som gifvit våra vapen en odödlig ära och som, i händelse han begått felsteg, blifvit grymt straffad af våra fiender, slutligen får hvila bland oss. Jag tror alt denna känsla är allmän, icke allenast inom denna samling, utan äfven öfver hela Frankrike. Likväl kan der råda en annan tanka, pemligen huruvida dettasteg är lägligt, och det är denna som söndrar sinnena. Vid vår återkomst från S:t Helena uppfyllde vi hos Ludvig XVIII den skyldighet oss i Napoleons sista vilja blifvit ålagd, i det vi begärde att hans stoft måtte få öfverföras till Lyon, vid Saones och Rhones sammanlopp, om man funne några olägenheter uppkomma af dess öfverförande till Seinens stränder, som varit hans första önskan. Vid detta tillfälle besökte jag endast Montmorency, som då var minister för utrikes ärenderne, men en annan vidtalte Hr Villele, som sade honom? Vi kunna icke, utan fara för säkerheten inom Paris, föra Mavucls kropp till denna hufvudstad; huru velen J då att vi till Frankrike skola öfverföra Napoleons? Dessa ord kunna ha varit sanna; möjligt är att man fann olägligt att föra Napoleons kropp till Frankrike, men det tyckes mig att J vid frågans öfverlemnande åt ministerkonseljen, i dess presidents person, bören afse hvad nationaläran fordrar och omständigheterna påkalla. Härvid yttrade sig en djup rörelse, som äfven tycktes delad af de ledamöter, som yrkat på dagordningen. Denna kom under omröstning och förkastades. Hänvisningen till ministerkonseljen antogs med ovanligt stor majoritet. EES ATS SRA bo Ng