Aftonbladet – 21 september 1831, sida 3

gifva sina medbrottsliga. Ännu ett medel mot Choleran. (Insändt). Hvad som i de flesta fall, bör göras eller icke, det vet ej folket och ifrån denna okunnighet, en af Svenskarnes arfsynder, kommer långt mera ondt än af vilja, Mycket är skrilvet och sagdt om Choleran, men huru mycket veta väl de Vetande med visshet! — Folket vet intet. Sjukhusinrättningar äro anbefallda, och kunna bli nyttiga i städerna , men äro nästan omöjliga att tillvägabringa på landtt så att de gagnas ty folket vill ej ha dem och tror ej på nyttan af dem; och hvar skäll man få ett tillräckligt antal kunniga och förståndiga Läkare i nödens stund, då tjugo ej förslå der ännu en är öfvernog! och utan nitiska. och insigtsfulla Doktorer bli sjukhusen blott likhus. Enhvar vet att berätta hur det fordom tillgick på fälthospitalerna; och den nya tiden har, i denna del åtminstone, och hos den oupplyste allmänheten ej stort mera förtroende än den gamla. Alla vilia helst bjelpa sig sjelfva, men de önska att bli underrättade om bästa sättet. Skulla man derföre ej på landet kunna uraktlåta de kostsamma sjukhusinrättningarna, och i det stället, genom Sundhets-Collegu åtvärd låta emanera en berättelse, på högst ett tryckt ark, och till högst en skillings pris som, på rer och enkel Svenska, utan konsttermer, underviste hvar och en om bästa sältet att akta sig för sjukdomen och som derjemte anviste de mest godkända ätgärder att bota den. Om så många exeniplar, af en sådan brochur, lermnades hvarje Pastor att hvarje husfader, inom alla församlingar, deraf kunde få hvar sitt, för en skilling, så kunde man vara förvissad derom att denna lektyr skulle, tills vidare, bli folkets andra Fader vår, och skulle göra mer gagn än ett onödigt uppläsande, från predikstolen, af en Kungörelse som mängden alls icke begriper. Om sveckenlazaretterna försvinna så följer ej deraf att Suandhbets-Nämderna böra befrias från en all.