Aftonbladet – 14 september 1831, sida 3

de författaren tillåtit sig, föratt kunna derifrån draga sina slutsatser till Hr Periers förmån. Den första är; att Fransyska armeens ioryckande i Belgien skulle vara ett verk af oppositionen eller anarkisterne, som af Nya Argus uttryckeligen förklaras utgöra ett och detsamma. Det är likväl kändt, och kan bevisas, ått alla Frankrikes oppositiopstidningar i mer eller mindre mån tadlade den hastighet hvarmed detta beslut vidtogs, och satte i fråga behöfligheten deraf, äfvensom vi aldrig hört, att Franska armåeens qvarblifvande i Belgien, som utgör hufvudsakliga trvätofröet i den vigtiga och vidt utseende tvisten: mellan St. James och Palais Royals kabinetter, varit företrädesvis yrkadt af oppositionen, hvarom vi erinra för den icke omöjliga händelse att äfven denna omständighet framdeles torde inryckas i Argi argumentation, Den andra omständigheten, hvarpå Argus lägger så mycken vigt, att han tre särskilda gångevupprepat den, är den ofantliga majoritet som yttrat sig för Ministren i adressfrågan. Nu skedde det likväl så, att kamarens adress afvek ifrån Ministerens, i de båda väsentliga och nästan enda omständigheter, som voro un derkaståde skiljaktighet i omdömet, nemtligen i uttrycken om Polens nationalitet och om de inre institutionernas utveckliug och framskridande, och ehuru icke Hr Cormenins förslag eller den yttersta venstra sidans gick igenom, så ansågs dock allmänt i Paris, att Hr Perier derigenom fått en ganska stark lexa.af den moderata oppositionen; å som dervid bildade pluraliteten, och för. hvilka le Temps och Le Constitutionel i närvarande ögonblick äro organer bland tidningarna, likasom Le National och La Tribune för det egentliga krigspartiet, samt Journal des DEbats och Le Messager för Ministeren. Vi skole vid något annat tillfälle försöka atti en öfversigt framlägga de spridda omständigheter, hvilka tala för eller emot Hr Periers systgm, då vi ause det mer än i afseende på något annat, angeläget att derom kunna göra sig ett sansadt och opartiskt begrepp. Dervid skole vi framför allt bemöda oss att lika mycket undvika deras afskyvärda misstag, hvilke endast vädja till den råa massan, som all inverkan af denlöjliga fördomen, att Köpmän och Profissorer nödvändigt måste vara de sskickligaste af alla Statsmän. I förbigående ha wvi emedlertid trott, det icke var otjenligt förehålla Argus nödvändigheten att nogare betrakta sakerna, innav man från dem drar afgörande slutsatser för systemet. — (Insändt).