gade att ersätta Frankrikes krigsomkostnader. — Ett rykte går att en kurir från Epgland medfört depecher till Sir R. Adair i följe af hvilka han af Belgiska Konungen skall fordra Franska trupparnes skyndsamma återtåg; äfven vill man veta att Londoner conferencen i ett nytt protokoll förbehållit sig afgörandet af Belgiens och Hollands söndring från hvarandra, Banken som vid krigets utbrott flyttades till Mons (hvilken betydande fästning franska truppar uteslutande hade besatt) har blifvit återförd till Brissel. Af delta Fransmännens besättande af Mons, äfvensom af flere andra omständigheter, vill: det synas som om med deras utrymmande af Belgien ännu ej vore någon brådska. Amiral Codrington har. medverkat till Antverpens skyddande i så måtto, att han uppfordrat General Chasså , att på Schelde åter uppsätta det varningstecken han derifrån låtit borttaga. HOLLAND. Konungen har beslutat en utskrifning af ännu 4ooco man och att det manskap, som ännu ej inträdt i borgargardena, skyndsamt med dem skall införlifvas. — I Tirlemont har en sammankomst mellan Prinsen af Oranien och Marskalk Gerard egt rum. Prinsen hade trott att nämnde stad skulle bli behandlad som neutral, och? att han således finge draga sina trupper derifrån, men då från alla sidor Belgiske frivilliga strömmade till; och hotade med plundring, nödgades Prinsen vidtala Marskalken om stadens besättande med Fransoser, på det Holländarne, som dittills upprälthållit ordningen, måtte få aftåga. Vid Tirlemonts besättande af våra trupper anfölls en af vakterna vid stadsportarne, af några under Gen. Daines befäl stående truppafdelningar, men då man lagade sig till att bestraffa denna förmälenhet, anlände en Officer som bad om förskoning. Prinsen af Oranien har baft sitt högqvarler i Hasselt, men skulle flytta det till Eindhoven. På förra stället göras anstalter för Franska truppers emottagande. Från Amsterdam berättas ntt Hope Comp, af Kejsaren i Ryssland fått uppdrag att, under rubrik af tredje Serien 5 procents lån, upptaga ett Jån af 20 millioner Silfver-Rubel, med ränta från den 1 Juni detta år, Obligationerne stodo d. 22 Aug. till 78 procent. — Af de 30 millioner rubel i Skattkammar-obligationer har Kejsaren ej förmått realisera mer än tio, och har hvarken i London eller Paris kunnat få lån på föreslagna vilkor. Underrättelser från Berlin meddela, att den sjukdom som varit gängse i Kistrin verkligen är den Österländska Choleran.