Aftonbladet – 24 augusti 1831, sida 2

tee utrikes: Casimir Pertiers tal: (Forts, fr., gårdagsbladet). — Jag öfvergår nu till granskningen af vår utländska politik. Det är icke ensamt hvad de inrikes angelägenheterna beträffar, som man anklagar oss för att origtigt ha uppfattat följderna af Juli-revolutionen. Det system vi i de utländska följt är föremål för samma förebråelser. Detta system funno vi antaget, då vi öfvertogo statsförvaltningen, genom påbörjade underhandlingar, hvilka vi nödvändigt mår ste fortsälta. Vi inträdde således på en redan före oss banad .väg; vi tro endast, pris vare den enstämmighet vi kunnat gifva kabinettet, att vi ingått på denna med fastare steg och mera bestämda afsigter. Vi hafva adopterat detta system, som vi icke frukta alt ge dess rätta namn, freds-systemet, emedan vi ansett det vara på en gång säkrast och värdigast; emedan vi, oaktadt vi kunde räkna på våra soldaters oöfver-. vinnerliga tapperhet, tänkte att ett lyckligare öde och en varaktigare ära väntade vårt land, om det ställde sig i spetsen för Europas civilisation, snarare genom dess moraliska öfvervigt än genom fruktan för dess bajonetter; Europas ställning, makternas intressen, deras planer, deras uppförande, de händelser som passerat under loppet af sex månader, af åtta dagar, till och med de krig som vi antingen utföra eller som vittnen betrakta, allt betygar, allt ger oss skäl att tro, att här påstå, det verldens fred kan bibehållas, och det är af Frankrike som den isynnerhet beror. Vill detta säga att Frankrike bör söka den för hvad pris som helst, och genom hvilka medel som helst? Nej, nej, M. H., och för att undvika kriget skola vi icke begära någon nppoffring af nationens heder, vi begära endast uppoffring af passioner och theorier (ganska bra)! Hvad såga dessa theorier? Att, då vår styrelses principer äro motsatsen af de stora staternas på continenten, kriget är en