!P moltagas enaast I Jorslnamnae voRnandet, tilE ? Si Utrikes: Conselj-Presidentens tal i Fransyska De-I n puterade kamaren vid frågan om adressen till svar på throntalet, innefattar en trosn bekännelse af det Perierska systemets för-la hållande till Julirevolutionen, hvilken såsom b en af de punkter, kring hvilka de Euro-e peiska staternas öden för närvarande vändalyv sig, är af stor vigt, till och med för Sverige, i anscende till de intressanta jemförel11 ser det erbjuder. Wi meddela det derförel sl helt och bållet, ehuru något vidlyf-d tigt och långtrådigt, för att sedan dervidl il få göra några anmärkningar. För de Läsa-j d res räkning, hvilka finna mindre intressantp att uppehålla sig vid de politiska prvincipfrågornas undersökning, hoppas vi innan korrt kunna lemna någon ersättning i ett supplement, af n:era omvexlande innehåll. Casimir Periers tal: Mine Herrar! I det ögonblick kamareno ämnar yttra sina tankar om Ministegrens sy-ju stem och handlingar, hoppas jag den tillå-f ter mig att innan debatterne börja, för den t utveckla den politik vi följt sedan slutet af sista sessionen, att framställa motiverna förk denna politik och att i dess minne återföra i resultaterna. a Ännu för några dagar sedan trodde jagil icke att jag som Minister skulle här uppträda. Vi hade tänkt , mina kolleger och: j E I vn -—Oda jag, att ett motiv, helt och hållet constitutionelt, ålade oss att afsäga oss ett embete, i alla tider svårt, men, jag vågar påstå det, i närvarande omöjligt att bekläda,l om man icke eger ert fulla förtroende. i (rörelse). S Till denna parlamentariska pligt, som fordrade kabinettets upplösning, hafva kom-t mit utländska förhållanden som födde plig1 ter, hvilka förbjuda det. i Jag lyckönskar mig dertill, M. H. ty om: mina politiska grundsatser förmådde mig att afkasta maktens börda, så var det på-li kostande att se handlingarne af en admi-j nistration, i hvilken jag hade den äran att presidera, underkastas ett bedömande utan s att vara qvar på min plats. för att mera: omedelbart, om det är möjligt, ikläda mig! den ansvarsskyldighet mig kan drabba. Sedan fem månader hafva orättvisa tolk-l1i ningar alltför ofta sökt att i Frankrikes i ögon vanställa vår administrations anda och I uppförande. Vi inträda ändtligen, pris vare er närvaro, åter på den politiska discussionens verkliga bana, och J skolen sjelfve ll bedöma huru vida vi med skäl framhärdat Is i ett system, som så många fåfänga anfall icke kunnat lösrycka från vår öfvertygelse.ls