Aftonbladet – 20 augusti 1831, sida 2

således med fog anse sig fritt Irån sina förbindelser; och denna neutralitet, den vi ga jatiteräde då kriget var snart sägtt otänkbart, den skyrida vi oss nu att försvara, då alla de vilkor som skulle bilda dess grunds. . fäste äro upphäfna. Vi gå att i Belgien occupera: fästningar, hvilkas raserande var det enda som blifvit oss .medgifvet. Vi tåga mot Holland, som icke fordrar mer än protokollens punktliga uppfyllande. Med ett ord, -vi hafva kastat oss in i. en serie af följder, hvilkas princip ingalunda står rslart. ,. för oss. Se här sålunda första resultatet af Prins Leopolds combinationer, ett resultat som vi långt för detta förespått, och som det ej var svårt att förutse, om man ej varit alldeles blind. Vi hafva, som man ser, : för att bibehålla freden, vägrat att gifva Belgien en konung; för att bibehålla denna fred, hafva vi låtit England insätta en GeneralStåthållare i denna sköna del af continenten, i midten af nationer som hafva mera interesse än vi att aflägsna allt engelskt inflytande derifrångs vi hafva blifvit ateslutna från den öfverläggning, hvari man beslöt om fästningarna, och med . allt detta. bafva vi deck krig, det vill säga det samma, hvarmed vi ij värsta möjliga fallet varit hotade. Huru mycket måste icke ministeren i närvärande fall ångra att den ej ställt Belgien under vårt inflytande, såsom detta land bordt vara! Ehgland -har gifvit Belgien en Konung, och vi skola försvara honom mot de makter som: detta val har appretat, såsom det med allt skäl uppretat oss sjelfva3z ty hvem vill man väl inbilla att Holland ensam vågar anfalla Belgien, försvaradt af Frankrike? Och hvem skall väl tro, hvad en mis nisteriell Journal, i sin något starka förtröstan på allmänhetens godtrohet, försäkrar? attt freden aldrig varit säkrare betrygg gad än efter denna krigsförklaring! Man kan ej dölja för sig, att kriget, efter all anledning, å båda sidor kommer att föras med stor förbittring. Det gamla hatet mellan Belger och Holländårey stegradt genom flere månaders tvungen vapenhvild, får ytterligare näring af den ömsesidiga misssämjan mellan Prinsarne Wilhelm och Leopold, hvilka, genom en serdeles tillfällighet, varit medtäflare först om Prinsessan Charlottas af England hand, sedan om Gvrekiska kronan, och som nu ändtligen, i spetsen för sina respektive härar, skola sätta Europa i låga för denna deras nya strid! Och då vi blanda oss i dennå tvist, hafva vi icke med detsamma uppkallat de öfrige makterna att göra likaledes? Och vet man väl hvar allt detta skall stanna? Om delta är början af ett allmänt krig, så är det en omätlig ansvarighet, ministerep, nära att aflägsnas, ålägger sig. Är det åter blott en allians-fråga, så är det, som vi tfval a natt nigAt frön vackt 034 till vänn