stå i sammanhang med en tilltänkt beväpnad intervention åa Preussens sida, Detta låter visst otroligt, men det vore i alla fall bättre för Polen att hafva Preussen till öppen fiende, än att nödgas erkänna den slags neutralitet, som den låga Berlinska politiken ostraffadt får utöfva. Huru skulle väl, utan denna förrädiska neutralitet, Ryssarne nånsin hafva vågat att gå öfver Weichseln, derigenom de förlorat all communication med Litthauen, och beröfvat sig alla hjelpkällor från eget land? Men se Preussen är dem nära, och de förändra hela :sin operationsplan, Thorn har blifvit deras nederlagsplats, deras magazin, deras arsenal. Paskewitsch är nu innesluten mellan Preussen, Weichseln och den tappra Polska armeen. Hvad skall han väl göra i händelse han lider ett nederlag? Då måste han rädda sig på Preussiska gebitet, och huru mycket hafva då Polackarne vunnit med en dyrt förvärfvad seger. — Farans ögonblick är sålunda nu inne, och äfven ögonblicket för fremmande makter att öppet förklara sig. Palska Utrikes Ministern har redan affattat en note, hvari alla klagopunkterne mot Preussen på det mest energiska vis antydas. Måtte detta senare manifest hafva bättre verkan än det första, och söra ett slut på allt vankelmod! Striden kommer troligen att utkämpas under Warschaus murar, på samma slätter som blifvit så namnkunniga genom Österrikares och Preussares nederlag. Med enthusiastisk tillförsigt väntar hvarje Polack utgången. FRANKRIKE. Den theater-scen som den 25 Juli egde rum i Pärs-Kammaren med de vid Ulm tagna fanorna, är föremål för de fleste Franske bladens anmärkningar, och vi tro icke, att något af dem, måhända med undantag af de orthodoxaste ministeriella bladen, funnit sig uppbygdt af detta i sitt slag egna spectakel. Hos Pariserfolket i allmänhet är opinionen enahanda. Ett af de moderataste oppåsitionsbladen, Le Tems, yttrar sig icke serdeles lindrigt öfver hela tillställningen. Vi ioföra här en del af dess anmärkningar: ie en. Och allt detta har tilldragit sig i skötet af Pärernes Kammare, af den församling, som är den upprätthållande, medlande bland statsmakterne, der vanligen alla häftiga passioner bortdö, der hvarje ord, hvarje bandling böra anses mognade af ålder och erfarenhet. Det var Stor-Referendarien, Herr de Semonville, som på detta sätt framträdde att uppröra gamla minnen af krig och seger, 1 sjelfva det ögonblick då man har ocvårt att tillhalahålla Att AvAllat Ks: