Aftonbladet – 5 augusti 1831, sida 2

Ett intressant ämne för tänkaren och statsmannen är att undersöka orsaken, hvarföre den närvarande tiden har så högljudda anspråk på republikanska instilntioner. Mången, serdeles bland dem som anse sig sjelfve tillhöra den moderata delen af san kället, anser anledningen härtill endast vara att söka i politiska drömmar, grundlösa theorier, eller ett omoget nyhetsbegär och örä utan kännedom af denrlktning eller bet ändamål man söker. Denna förklaring är icke blott otillväcklig, utan afven oriktig. Orsaken eger i vår tanka ett vida djupare samband ined hela det skick, hvari civilisationen fört sederna och medborgarnes ställning till hvarandra och amhället. Att klart och fattligt framställa en utveckling af dessa tidens verkningar, vore ett företag värdigt någon bland våra skickligare skriftställare, och ett sådant arbete väl utfördt skulle blifva af oberäknelig nytta. Oberoende af den undersökning, hvarom vi nu nämnt, äro alla som göra sig ett begrepp om republikanska inrättningar vanligen ense om tvenne satser. Den ena är ölverensstämmelsen om företrädet af dessa invättningars enkelhet, föga kostsamma natur och ändamålsenliga inflytande på Styrelsens gång. Vi kunna icke ens erindra oss att hafva hört de mest afsvurne fender till republiken tadla denna form såsom posiuivt skadlig för samhället, för sederna eller för det sträfvande till fullkomlighet, som FörsynegÖ nedlagt i Ungcnos inre Ordning. Den vanliga bet änkligheten deremot har, oberoende af sjelfva begreppet derom varit, dels att den icke passar in på det eller det samhället, d. v. s. alt den icke är praktiskt användbar; dels att den skall innebära fröet till sin egen förstöring. Erkännom, att den förra af dessa betänkligheter icke saknar sin vigt, och att äfven den sednare kan vara giltig, så vidt båda bero al hvarandra. De republikanska inrättaingarnas framgång måste (och detta var den andra satsen) helt och hållet bero på medborgarnes förmåga att emottaga dem, det vill säga deras upplysning, och deras vilja att befordra dem, det vill säga nit för det allmänna bästa och: personliga uppoffringar för detsamma. Vi äro här vid föremålet för vår framställning. Den Svenska Minervas Redaktion som vi förmoda är ense med oss uti det föregående, har likväl af ett enskildt exempel på en rik man som gjort anspråk på ersättning af en obetydlig resekostnad för ett allmänt uppdrag, hemtat anledning ett utropa: Må hvem som hädanefter tala för 0385 om Amerika! Vi medgitva att äfven vi funno den cteIrade hätrdelsen något oväntad, då ma men jauses för en af de rikaste här 1 landet. Men jutan att i denna fråga vtdare uppechålli oss mid annen aana fö RK I llanrn dat I hoöolllare AfVs I Yu. 7 fa) 4 . s 1 it 2: LAS kaj E lane Oo SS gg SE 2 Fr