samhet, är att man funnit sig böra ingå uti en förklaring deraf, helst då densamma icke han framställas 1 en mindre mystisk dager. Annars, i fall man här anser sig genom resonnementer behöfva något stöd åt Konungens rätt i 28 VY Regeringsformen, synes det kunna antagas, alt Regeringens val lika väl hade kunnat utgå ifrån en Törmodan att den utnämnde kunde ega vissa öfvervägande chefs egenskaper. Man vet att härtill erfordras sina serskilda anlag, och sannolikt har Hr VicePresidenten Westerstrand i Regeringens ögon företrädesvis uppenbarat sådana, såväl under sin verksamhet i Stats-Utskoltet, som enkanneiligen uti sitt tal i frågan om räntekammarens revision m. m. vid 1527 års Statsrevision. I sådan händelse skulle det icke synas osannolikt, att Hr Stats-Commissarien Tunelius blifvit hvad man kallar soulagerad med den adeliga värdigheten. Vare huru som helst med denna förmodan, hvilken vi yttra utan allt anspråk, endast såsom en gissning, så instämma vi med Fäderneslandet deruti, att hvilketdera valet som gjordes, är det rättvisadt af opinionen, och vi tillägga det vi glär dja OSS öfver detta rof att icke n någon person från blotta Hofeller Stallstaten blifvit föredragen framför en verkelig Embetsman. DN SSG SST