Aftonbladet – 30 juli 1831, sida 1

Inrikes: Fäderneslandets Redaktion har i anledning af vår oförgripliga anmärkning vid det spritt nya slag af rökoffer bemälte Redaktion föreslagit åt Stockholms invånare, mot choleran, så helt och hållet olikt dem sam ma blad vanligen plägar upptända, trotsat ossatt kunna uppvisa någotställe der den yttrat hat till allborgerlig frihet, Detta äro vi verkeligen icke i stånd till, så vida utmaningen skall upptagas i bokstaflig bemärkelse; ty med den nära bekantskap vi äga med Fäderneslandets Redaktion, måste vi verkligen göra dess utgifvare den complimenten, att han ingalunda är af naturen enfaldig; och vi måste avtingen anse honom sjelf eller oss mycket enfaldiga för att kunna tro det ännu stå så illa till i det gamla Sverige, att ju icke den, som i raka oförtäckta ordalag skulle förklara sig hata all borgerlig frihet, skulle förtjena att komma emellan, fyra väggar der hvarken sol eller måne skiner. Vi gå än längre, då vi vilja gifva Fäderneslandets utgifvare efter den föreställningen, att han handlar, eller som för en tidningsredaktör betyder detsamma, — skrifver af öfvertygelse. Men den varmaste öfvertygelse har stundom varit den blindaste; deraf all vidskepelse, fanatism eller djurisk, instinktlik tillgifvenhet för vissa personer, vissa namn, vissa vapen och stamträd, till och med vissa historiska minnen, då denna sistnämnda icke fäster sig vid beskaffenhet af den storhet celler glavs hvaraf föremålen omgifvas. Den svarta munken Ravaillac, som ihjelsköt Henrik den IV, gjorde det säkert i bästa afsigt att molarbeta bemälte Konungs radikalism; och Holbergs Ranudo de Colibrados med sitt stamträd är äfven på sitt sätt ett ultryck af kärlek till den historiska continnuiteten och den bestående principen i samhället, Båda voro likväl galningar och bafva under en annan tid förblifvit så ansedde. Vi förklara, således att det ingalunda är vår mening att tillägga Fäderneslands-redaktionen några inre elaka motiver. Mon