från sin besynnelsepunkt också samtidigt utbredde sig både längre åt Öster och åt Söder, och emot luftens gång, ja! till och med tvärtemot passadvinden. Låg det då i luften22?2 — Författaren hänvisar åter till den mängd facta han samlat i sin skrift om Choleran, en skrift hvars motiver framställas på elt sätt som under andra förhållanden icke borde besvaras. Att man i Sverige kan med fördel slå omkring sig med namn är hittills väl bekant, men methoden börjar föråldras, och det sjelfsländiga omdömet afser grunder och dömer efter dem. Att insändaren varnar för läsandet af alla långa afbhandlingar om sjukdomen, så vida icke en erfaren läkare angifver sig som författare, synes lemna oss godt hopp att snart få en brochure med Hufelands eller annat medicinskt antiqvariskt namn, och vi medge alt det då kan vara ganska klokt att utan kritik endast med invectiver mot uppsåtet, söka diskreditera hvarje annan skrift, vore den också utarbatad just hufvudsakligen med fosterländskt syfte. Dernäst finna vi också systemets conseqventla utveckling med att lugna hvarjom och enom, vara serdeles klokt beräknadt, och jag sjelf har ofta betänkt mig att följa samma grundsats, och uppmapar pu Insändaren att ge sig tillkänna för mig enskildt, på det vi tillsammans må uppgöra planer att förrädiskt lugna alla, och då! då! när farsoten hunnit väl inkomma i vårt fädernesland och skräcken är ovilkorlig, då sälje vi våra böcker, flera upplagor, och veta ändå med oss all vi gjort allt för alt lugna våra medborgare, Lugn finnes blott i gudsfruktan och verksambet, — Efter ett indolent och overksamt hopp om förskoning kommer olyckan oväntadt och skänker oss visst icke lugn, Det torde då vara enklare och bättre alt oroa sig först, och sedan man verkhgen gjort allt. hvad man kan, med skäl lugna sig och hoppas alt bli förskont, Om Insändaren, i stället för berättelserne från Ryssland läst Ryska Regeringens befallningar till guvernementerne, skulle han vetat alt erfarenheten der anser sjukdomen afgjordt contagiös, alt liken smilta fruktansvärdare än sjelfva de sjuke, o. s. v. Men i Rysslands osmitllade orter var det länge som smittans natur icke var bekant, men öfverailt der man i tid fraktat och taoit geuomyripande förstotighetsmått, har man också fått vara och förblifva i lugn. GG. Svederunus,