Lothringen, och bidrog till segern öfver deÖsterländska tyrannerna, hvilken seger befästade det Kejserliga Habsbuargiska huset och dess efterkommande på thronen och återförde friheten till Fäderneslandet tillska med hopp om beständigt lugn och våra förfäders lyckligare tider. Om vi derföre med tacksamhet påminna oss dessa oss bevisade stora välgerningar, och öfverväga denna nations ombytliga öde, hvilket vi bäst lära af historiev, så finna vi att just denna obeständighet, hvilken å ena silan itidernas längd söndersliter alla correlationer och allt samhand emellan Nationerna, och försätter desamma uti förhållanden till hvarandra, som helt och hållet äro stridande emot de fordna, och å andra sidan nödgar, än att bispringa, än att återkalla den redin lemnade hjelpen, än att försvara en granne, än att se sig lörsvarad af honom, Ocn, i sanning! kasta vi en blick på den makt, som den Ottomaniska Porten engång innehade, och det långvariga krig den förde med Grekland, så skola redan de mångfaldiga olyckor hvilka hafva tillstött vårt fädernesland, säga oss att det största felet ligger på vår sida, då Grekland blef öfverlemnadt åt sig sjelf. Det är detta exempel vi lämpa på den närvarande ställningen, och hvilket manar oss, att sätta-en gräns för den Nordiske Jätten, hvilken ifrån dessa tider växt nästanytill det omathga, icke genom arfsrätt ellev folkens fria val; utan genom vapnens makt, och att jemte omsorgen för vär egen säkerhet, fullgöra en tacksamhetspligt mot det för sin nationatitet och oberoende oförskräckt kämpande Polen, på det att, i hävdelse detta ät sig sjelf öfvergifaa folk, icke besegradt, men undertryckt af öfvermaktens tyngd, slatlie gen skulle digna, vi eller våra efterkommande icke sörjande må behöfva erinra oss att det icke mer ges någon Sobieski. Ju mer vi känna detta, desto mer tro yr oss pligtige att lägga för BE K, M:tsfötter denna bön, emedan E. Mits välgerningar krväfxa vår upprigtighet tillbaka. Värdes, Ev NM. taga det sorgliga öde i betraktande y sömn väntar det tappra Polen! i fall lyckans Gudinna skulle tillåta en sorgligare utgång vå deras ansträngningar, än den rättvisa saken förtjenar,. I betraktande devaf att ärven våra grannar hotas af en stor fara fri Norden, drista vi oss nnderdänigt bedjaE. K. Maj:t att medan tid ännu år, rådslå med dess trogna folk på den redan utsatta landtdagen, om Polens öde; men att genast ändra förbudet mot utförseln af vapen: ammunmnition ech liar, hvarigenom: vår ännu öfriga ringa handel blifvit tillintetgjordi TerKiET. Rörande Paschans al Scutart operationer mot Porten, har man följande unpcterrättvlser, hvilka officiellt anlävdi till Ottomaniska: Konsuln på Coifu.