Tvänne ÖOrangutangs hafva nyligen anländt till London. De äro hane och hona, och omtalas såsom utmärktare så väl i utseende som Järaktighet än några man förut sett. Deras ansigten hafva ett djuptånkande melancholiskt uttryck, och hanen skall vara ända till förvåning lik en af de ryktbaraste Lorderne i Öfverhuset. (Huruvida denna Lord varit för eller mot reformen, nämnes icke). Deras umgänge sins emellan skall vara ganska roande: De göra efter hyad de sett företagas i sällskaper; sålunda sätta de sig på hvar sin stel och grimasera åt hvarandra, precist som i en vanlig soirte af goda tonen, eller gå de arm i arm och promenera, valsar efter musikens takt m.m, I öfrigt förstå de nästan allt hvad man säger åt dem, i vida högre grad än en hund.