Aftonbladet – 16 juni 1831, sida 3

OM JURNALISMENS JEMMERLEGA GRASSERANDE I FÄDERNESLANDET. Inom händelsernas likasom inom tankens verld, alstras en ökad erfarenhet ellev sednare forskning gar, nya begrepp, hvilka fordra nya benämning sar för alt troget uttryekas. Detta har i synnerhet egt rum inom de spekulativa vetenskaperna, samt i Pclit kens Abland sådana nya ord, är det kanske intet som med så mycken begärlighet blifvit adopteradt af alla dem hvilka rysa och hisna för blotta tanken på menn: skans naturliga rältigheter i samhället, som det efter Juli-revolutionen i Frankrike hos vissa skriftställare moderna uttrycket: jurnalisimen. Detta ord började, om vi ej irra oss, först att upptagas af den celebra Fransyska Gazetten, och blef dervifvån ; a uraliseradt hos oss af Fäderneslandet, i hvars tycke nämnde Gazette är den bäst redigerade tidving i Frankrike, förmodligen derföre att den försvarar och upphöjer fallna storheler, sådana som den bigotta Carl X. Sedermera har samma uttryck älven vunnit burskap i England af de så kallade ruttna köpingarnas cegare, hvilka med så många vackra medel söka att förekomma en af Enoelska nationen länge efterlängtad parlamen ts-reforim, Jurnalism betyder i Fäderneslandets och dess consorters ögon ungefär detsamma som man 1 Österländer na förstår med ordet Ai riman: den onda principen, ett slags mäktig och farlig Demon, som man svårligen kan underkutva, men just derföre, så länse som möjligt, bör söka hålla tillbaka. Den kallas af andra menniskor Tidens amnde. Den lärer, euligt hvad ett annat blad nyligen underrättat oss, för närvarande ieke finnas i Syerige, emedan den är ute och går? i England. Denna fatala ande celler demon har alltid varvit högst orolig till sinnes och åstadkommit de största hvältNngar 1 historien. Han är också en verklig Proteus. Under medeltiden höll han mycket väsen med de regerande Furstarna i Tyska riket, samt England och Frankrike. Stundom innästlade han sig g bland de såkallaRd AA 24 4