Aftonbladet – 17 maj 1831, sida 4

AASE Ev POV SMR MM MMA SAM DE 07 CP TARA sista ord, framförda med all sinnesstyrka, voro dessa: Frid öfver kamrater! Frid öfver fosterlandet! Ungdomen återvände fullkomligt tyst tillbaka till Lundagård, der hela corpsen upplöste sig. Den i Maj afsjöngs i Blekingska nationen i Lund följande sång, meddelad af Helsingborgs-Posten? Ännu är Polonias väpnade hand Ej fjettrad af nesliga bojor. Må fienden härja med vildhet vårt land Och må med Herostrati nidingsbrand Fan nedbränna tempel och kojor: En Fenix skall stiga ur aska och glöd Att sjunga vår frihet och härjarens död. :; Ha! kommen J slafvar! nog djup är den flod, Som hvälfvet vid Warschanu sin bölja, Att Er, sen J rönat Polonias mod I Och släckt, som Cambyses, Er törst i Ert blod, I hvirflande afgrunden dölja. I Ha! kommen, 6j härarna räkna jag skall I (Jag svär det vid friheten) blott deras fall. N Om Göthiska Lejonet vandrade än, I Utdelande Kronor kring verlden; I Om Kejsar-Condoren (säg minnes du den 1 O Russia!) svängde baneret igen, F Det segeråtföljda bland svärden; Då skulle med hast för de väldiga två. I Tre vingsträckta Örnar i kedjor gå. :,: I Hur berrligt att dö, du Polonias son, För älskade fädernejorden, I Med vapen i hand under åskornas dån, I Som viggarne slunga (Olympiska lån 35 5 ymt i Mot jätten Typhoeus från Norden; 2 I Mångmunniga ryktet kring verldarne för I Hur oöfvervunnen du segrande dör. 1; I Sen bindes af lagrar en grönskande krans, O son! kring din bleknade panna: I Ej annat du äskade — skönare fanns Ej någon belöning. — I stjernornas glans i Hvart barn vid din grafvård skall stanna I Och säga: O fosterland! vore jag man, Hur herrligt att segra och dö som Han, t; Stig upp ur det mörka, o Siare ), stig! I För frihetens mörgon det bräcker; I Grip väldigt i guldsträng, med tonerna vig I Oss in till vårt stora, vårt heliga krig! I Skönt flera ur dyalan du väcker,