klagaremakten, 1 hvilken egenskap åtalet emot honom vore väckt, icke kunde stälJas under tilltal af någon annan än af endera Statens högste Ombudsmän; lärer Höglofl. Kongl Kammar-Rätten upplyst finna att min behörighet som Actor ooh Kongt. Kammar-Rättens behörighet som Domstol, först böra bestämmas och afgöras, innan jag emot Herr Krigs-Rådet Hauffman och Herr Advokat-Fiskalen Lindberg fortgår uti utvecklingen af mitt emot dem anställda åtal; — och hvad först angår Herr Krigs-Rådet Hauffmans här ofvan upprepade invändning; så emedan Konvgl. Maj:t uti Nådig Skrifvelse af den 26 Februari detta år behagat förklara, att det öfverensstämde med grunderne för Kongl. Förordningen af den ti:te December 1830 och den derigenom åsyftade enhet i behandlinsen af lika beskaffade mål, att alla frågor som röra tillgrepp eller förskingring af om händer hafde medel eller örädspersedlar eller åsidosatt Kontroll, af Kongl. Kammar-Rätten pröfvas och algöras, s JA Kongl, Maj:t tillika ansett det af mig å AdvokatFiskals Embetets vägnar emot Herr Presilenten Friherre af Tibell, samt Herrar Krigs-Råderne Sundius och Hauffman gjor— le påst: iende om ansvar för uraklåten tillyn å Krigs-Kassören Brattström, böra af Kongl. Kammar-Ratten till hufvudsaklig sröfning i Laga ordning upptagas; ty och tillämpning af Allmänna Lagens stadganlen 1 10 Cap. 10 och 31 SS samt 34 Cap. Å Rättegångs-Balken, jemförde med 40 ap. 2 foch 53 Cap. 7 S Missgernings3alken samt Kongl. Förordningen den 6 Martil 1751, frågan om Herr Krigs-Rådet lJauffmans ansvarighet, derföre att han af irigs-Kassören, Assessoren Brattström uppagit lån, icke kan eller bör skiljas ifrån fråan om Hr Krigs-Rådets ansvar som Kontrolant på Brattström, på det Herr Krigs-Rålet för alla sina förseelser må på en gång unna dömmas, hoppas jag att Kongl. ammar Rätten afslär Herr KrigsRådet lauffmans invändning emot Kongl. Kammarättens behörighet att upplaga och pröfva et emot hovom af mig i sammanhang med rågan om Kontrollörsansvarigheten gjorde fvanåberopade åtal, Beträffande derefter Herr Advokat-Fiskalen indberg, så ehuru han i sin egenskap af udvokat-Fiskal i Kongl. Krigs-Collegium cke utöfvar det förmanskap ötver Collegii etjening, som Collegii Ledamöter och Preident ega rätt att utöfva; likväl och som udvokat-Fiskalen, 1 följd af Kongl, Kvrigsollegii arbetsordning år 1807 6 q. åligger, om Kongl Maj:ts och Kronans Ombudsaan Att hawvala dat åå Alla hafattningar befallte årliga öfverseendet af Cassa-Förvaltningen, alltid skall vara tillstädes och deruti, å Embetets vägnar deltaga, deraf otvunget följer att AdvokatFiskalen sättes i jembredd med öfri ige Controllanterneå Kongl. Krigs-Collegii Kassörer , och att AdvokatFiskalen i det stora hela eger en vidsträcktare ansvarighet än Ledamöter och President i afseende på de allmänna medlens redovisning, emedan han är skyldig att beifra hvad emot ordning finnes stridande; S synes altså mig påtagligt att Herr AdvokatFiskalen Lindberg bör af samma Domstol som de öfrige KrigsKassören Brattströms Controllörer, och på en gång med dem enligt förr åberopade Lagrum dömmas derföre, att han, hvilken som åklagare bordt uppträda mot Brattström, derest AdvokatFiskalen velat förmärka, att han var på Cassabrist, elter af Cassa-medlen gjorde försträckningar till andra, sjelf fillåut sig af Kassören taga lån på åtskillige tider, hvilka Kassörens nu upptäckta ställning mnogsamt visar icke utgått af hans enskildta medel, derom Herr Advokat-Fiskalen åtminstone bordt, då sista låne-operationen för sig gick den 28 October 1830, nära nog ega visshet; och öfverlemnar jag till Kongl. Kammar-Rättens bedömmande, om, då Kgl. Kammar Rätten förut i sin egenskap ar Kammar Revision genom Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse af de 17 April 1736 blifvit Auctoriserad att upptaga och lagligen afgöra åtskilliga angifvelser emot Amiralitets-Advokat-Fiskalen Wessman , om otidig lathet, att se Uppbörds männen på fing. PP P 5 ren, innan de balans sig åsamkat, det licke är i sin ordning att Herr Advokat-Fiskalen Lindberg äfvenvål svarar inför Kal. Kammar-Rätten. I afseende på Herr Advokat-Fiskalen Lindbergs reconventionspåstående, får jag slutligen förklara, det jag har så lång erfarenhet af hans böjelse att afleda uppmärksamheten från ett vigtigare, till ett mindre vigtigt ämne, samt af hans skrik, om förföljelse, försök att chicanera och mera dylikt, att jag på intet sätt deraf låter locka mig in i skriftvexlipg, utan öfverlemnar jag tryggt till Kongl. Kammar-Rättens bedömmande, om, innan saken kommer under pröfning, samt det är afgjordt om Herr Advokat-Fiskalen Lindberg är från sin-Låneoperation fri från ansvar eller ej, fråga om reconvention för det af mig i Embetsväg afgifne yttrandet, kan särskildt afgöras, och i sådan händelse det ansvar som mig åstadna bör. Stockholm den i1:te April 1831. i Elis Broome.