ra att åt sig och sin presumtiva arfvinge bevara Frankrikes thron. Furst Metternich är en alltför klok statsman för att nånsin hafva tänkt på att bebålla det territorium , på hvilket de olyckliga Bolognesarne blödt för Österrikes bajonetler. Således skall Consressen troligen ej möla några serdeles svårigheter då den söker förmå Österrike att utrymma detta sköna land, och återgifva det åt den Paåfliga despotismen, alltid understödd af en tejd Schwejtzartrupp eller af andra fremmande soldater. Alla de bref vi från Frankrike erhålla intyga enhällgt att den enthbusiasm hvaraf man de första dagarna efter Julirevolutionen lifvades för den nya dynastien med hvarje dag förminskas. Fransmännen äro lätt upp eldade, men återkomma snart till sig sjelfva då de ej se sina förhoppningar uppfyllda. I närvarande stund, då deita folk ser sina fonder nedsjunkna till hälften, inom en tid af 10 månader, sin handel afstannad, sina drömmar om militärisk ära försvunna, börjar det fråga sig sjelft hvad det vunnit på alt föredraga Hertigen af Orleans framför Hertigen af Bordeaux. Nationens sjelfkärlek fann sig äfven sårad deraf att Ludvig Philip afvisat 4 millioner menniskor jemte en myckenbet fasta orter — dyrbara smycken, som det endast berott af honom att fästa i Frankrikes krona. Man beklagar sig äfven öfver att han med en högst bety dlig enskild förmögenhet icke åtnöjts med en civil-lista af 18 millioner francs eller dubbelt emot hvad vår älskade Monark uppbår at. stalen, han som dessutom vägrat möttaga den vanliga äreskänken al 50,000pund al dess höga gemål. Härvid bör ytterligare anmärkas alt Franska civillistan icke är belastad med någon af de häfdvunna utgfter som vidlåda den Engelska, och att, med afseende på nöd vändis ghetsvarors olika pris i båda länderne, 18 wvilliocer francs i Paris molsvara tre gånger den inkomst Konung Wilhelm IY eger al staten. 3 men mmovreBt FYRAR Land