BALANSEN I KRIGSCOLLEGIUM. Läsaren behagade erinra sig den i N:ris 48 och 49 af denna tidning införda början af redogörelsen för den aktion, som blifvit företagen, i anledning af Krigs-Kassören, ÅAssessoren S. H. Brattströms balans. Öfver Advokat-Fiskalens i Kammar-Rätten memorial, som vi då meddelade, ha sedermera vederbörandes förklaringar blifvit infordrade. Assessoren Brattströms lyder som följer: Min förklaring är infordrad i anledning af det olyckliga förhållande, att en cassabrist befunnits i den uppbörd, som varit mig anförtrodd. Om jag kunde rätt utreda anledningarna till denna balance, skulle den troligen aldrig hafva ägt rum, Men lika oförklarligt det förekommer min föreställning att jag iråkat en betydlig skuld till Kronan, lika svårt har det varit för mig att inse möjligheten huru jag kunnat bringas i den af mig aldrig anade förlägenheten, att ej förmå för min penningeförvaltning redovisa. Ung och oerfaren inträdde jag i det vådeliga uppbördsmannakallet. Med oryggelig afsigt att svara emot förmäns förtroende, litade jag endast på den redlighet, som varit den heligaste lag för mitt handlingssätt, att aldrig uppsåtligen i min befattning förnärma staten i den egendom mig anförtroddes.Men denna osvikliga tillförsigtbedrog mina förhoppningar och bemödanden. Med fast vilja och orubbelig föresats, att göra redo och rätt för mig, och med oböjelig afsky för blotta tanken att tillegna mig en enda skilling af de mig öfverlemnade medel, kände jag dock icke behofvet af andra lika väsentliga egenskaper, dem uppbördsmannen aldrig kan umbära, utan att hänföras i samma olycka som jag. — Jag pröfvade mig icke tillräckligen sjelf, då jag icke insåg faran att inlåta mig i enskilta transactioner, ek ler låta Statens medel hafva minsta sammanblandning eller beröring