Aftonbladet – 31 mars 1831, sida 2

varande Förmyndar.) man och Exellencen I i Hjertsjö; Förm, SON. Ellne; Förm. NimnEric Andersson F jer2; Förm. KyrkoKyrkbyn, Haucbo sson i Landa. er; Förm. Ol HansOKNING. r. Secttervall; anm. t hos Ne: Setteryvall tienormen å KungsN. Helling i Philipst iuom Maj månads ars G. Langborg på ;s Enkefru Charlotta , eller hos LandstiI L. Grill i Upsala; I hos Brukspatronen h Broby. AMMANTRAÄDEN. 3lomberes, den 5 Airen Cometen. Mellins den 6 April 03 Qv. Skansen vid isvärds, d. tt April iskällaren i Stockh. den 11 April EL. 5 en Solen. Falsberg d. 11 Apr. ;C Gästgivaregård. dd. 16 April kl. tter i Boras , den 18 April kl. 3 . Sjöbergs i Bälinge, 1. å Berglins Källare rn. RT. ora Riddarhussalen , are-Barnhbuscet. sta månad, till förEROS RÄDEN: i f. dd. Kirsteinska bögsta graden kl. 7 C m, ets sammankomst för REFORMEN I AND. orts. fr. N:o n 4 Mars. isste Husets ändasa skatter och fast) han ansåg förlorad, tera för reformen, att ändra föresatts, sk aget anginge, medel, som under denna tid egt rum, nånsin hafva inträffat; Herrar Freshfield och Duncombs talade helt kort emot och Herr Z. Smith för förslaget. Herr Caleraft sade att förslaget ingalunda gåfve folket hvad det åstundade. Det skulle hvarken behaga de modererade eller de revolutionära. AlIa Boroughs, som år 1821 egde mindre än 2,000 invånare, förklarades sin valrätt förlustige. Nu egde Bareham, som talaren representerade, vid denna tid blott 69 mindre, och likväl skulle den för alla tider förklaras sin rätt förlustig: — Talaren hade ofta röstat för reform och gjorde det ännu, ty de närvarande institutionerne hög sst felaktiga, men han trodde att de genom den föreslagna reformen skulle ytterligare försämras. Jemvigten i constitutionen skulle gå och den ena af statsmakterna skulle få ett öfvervägande inilytande. Han hade hitkommit att vooch Intet annat hvartill den blifförmått honom Monarkien skulle genom denna bill förvandlas till republik. Herr Stanley understödde den un föreslagna reformen. Han nekade att nånsin den af oppositionen så bittert tadlade botelsen om upplösning blifvit fälld. Snarare hade det just varit oppositionen som hotat, i det den idkeligen förespeglat huset huru densamma, i händelse af upplösning, skulle återkomma på nytt, vald och stärkt af all den ovilja de till valrättens förlust bestämda Boroughs kände mot förslaget. Hvad det revolutionära i förså frågade han om icke ministören och framför allt den ädle Grefven, som stod i spetsen för styrelsen, (Grey) egde högsta intresse att bibehålla en statsmakt, af hvilken han sjelf utgjorde en länk ? Vore det väl troligt att han skulle understödja någon åtgärd som innebar förstöring för det inflytande, som constitutionen tillagdt aristokratien. Lord Advocaten hade hört yttras att genom reformen skulle en mängd småkrämare , värdshusvärdar m. m. erhålla ett allt för stort inflytande. Likväl hade valrätten , der den nu komme att meddelas, blifvit fästad vid 5 gånger högre afgifter än de som efter laoen i vanlioa fall erforän den ytterlighet, vit drifven , hade stöd — den läitjefulle rike som suekade under den apathi och ledsnad som ofta åtföljde rikedomen, eller den obemedlade man, som gepom flit och möda hopsamlat den summa som gaf honom rätt att rösta för sitt lands angelägenheter? Två slags menniskor funnos som voro missnöjda med sakernas närvarande ställning. De första voro sådane som med förmögenhet, industri och talenter sågo sig röfvade den rösträttighet som 4ala tider varit med oifv en icke större utan annan natur af förmögenhet. Dec andra voro sådane som af olyckor eller naturlig fiendtlighet till samhällsskick och ordning i hvarje ny förändge. trodde finna en utväg för (Sd oj co brottsliga förehafvanden, som ansåco g i si S RE lagen för ett missbruk, eganderätt för tyranni och all lagstiftning för bedrägeri, som i reformen endast sågo ett medel för sig att åstadkomma vo i samhället för att derunder kunna tillegna sig andras tillhörighet. Dessa menviskor brydde sig i sjelfva verket hvarken om reform, Konung, Pairer eller Underhus. Men hvem vill väl med dem förblanda de förstnämnåae, de som voro petitionairer. Det enia rätta vore att gifva dessa senare de rättigheter och företräden, de så rättvist påyrkade, och sålunda alldelcs skilja dem från de individer, hvilkas syfte vore uppror, plundring och vå.d (H: ;gt bifall). Herr Craker ogillade högeligen Eord Russels förslag (icke så mycket reformen i allmänhet) ), emedan de deruti fastställda grunder för rösträttigheten skulle i användandet frambringa de mest orimliga resultat, Talaren gick i några detailler för att bevisa sitt påstående. Så t. e skulle tre små städer i Yorkshire med tillsammans 10,034 mvånare komma att skicka 4 ledamöter till Parlamentet, och tre andra med tillsammans 306,ec0 personer blott tre. En Borough med 4,605 invånare skulle komma attskicka två representanter och andra med 19,060, ja med 28,060 skulle blott skicka em. Sådan vore Lord Russe:s arvithmetica och förslaget skulle otwvilInvelaktigt leda till afund och missnöje emellan Borough, som blefvo så högst olika lottade. Debatten uppsköts till måndagen d. 7 Mars och huset åtskiljdes klo 3 2 om natten. (forts. fölier.