nom ala Irrsaängarveat cn alhandiuing der han från betrvraMtoelser öfver det sköna öfvergår till detinitioner al begreppet Universitet och dess ändar mål, från en, utan (öregången bekanutskap med de Tyska filosofernes arbeten, högst svårfattlig, ehuru efter vår öfverlygelse med grundlighet tänkt. spekulation öfver esthetikens väsende och omfattning , (hvarvid äfven cn och annan af den så mycket smädade Svedenborgs läror begagnas af lörfattaren) till ett snart sagdt juridiskt skärskådande af det Konungabret hvarigevom Gustaf den tredje instiktade esthetces Professoratet i Upsala — och så vicare. Vi inskränka oss derföre till en och annan anmärkning öfver strödda delar af uppsatsen. Utvecklingen uf det skönas ide, som upptager de fem första sidorna är lyckligt utförd, framställningen så redig och lätt, som det abstrakta ämnet tillåter, och stilen behaglig. Att göra det skönas motsats till en ringare grad af skönt, är väl något, hvarom mycket vore att säga; i en afbandling, ämnad att vara populär, är en dylik framställning litt förvillande, i afseende på grundbegreppen om det sköna. — Herr A., intagen af beundran och kärlek till Gustafs och Creutzs minne, vill nödvändigt öfvertyga sig sjelf och sina läsare att de djupare fattat iddn af en lärostol för Vitterhet, än de efter all anledning i sjelfva verket gjort. Mt göra den studerande ungdomen bekar med de utländska, i synnerhet Fransyska Belles Lettres och derigenom befordra dess danande för societets-lilvet, torde, vid ett opartiskt hemödande af Gustaf den tredjes lynne och favorit-idder, finnas hafva åtminstone hos honom varit rätta orsaken. Universitet i Paris hade ju dessutom en Professeur des Belles Lettres och då skulle väl ock -Upsala hafva sin! — Utvecklingen af begreppet bildning och dess förhållande till sjelfva ordets ursprung är likaledes snillrvikt tänkt och behandlad. — Ganska väl träffad, och, såsom detsynes, fullt omfattande är specificationen af de serskhilda ämnen, hvaruti, såsom belägna inom och utgörande estetikens område, undervisning vid Universitetet borde meddelas. I sjette och sista rummet har Herr A. dervid upptagit Svenska Vitterheten och Svenska språket. Wär begagnar han tillfället att med hedrande värma ifra mot den rotvälska,? som ur dåliga öfversättningar och dagblad öfversvämmar Svenskan, det skönaste Nord-Europeiska tungomål.? Herr A. har häri, Gudi klagadt, fullkomligen. rätt, och vi deia: hans meninco : avälden wi helänna dat