Aftonbladet – 21 mars 1831, sida 2

varit tillräcklig för ortens behbof, allmogen under senarc veckorna, lockad af höga priser, så öfver egna behof, till Norrmän em: Wermländningar försålt sina förråder, att der nu skall vara, snart sagdt, lika brist på spannmål, som i södra delen af Länet; och torde sådant förhållande, i fall utsäde skulle brista och penningarna vara af allmogen använda till enskilda skulders betalande, nödga mig göra underdånig. anhållan om ännu vidare. undsättning i contant väg. i Jag har ej mera för närvarande att tillägga, än att då allmänna opinionen, ledd af tidningar, synes vara riktad på förhållandet i det mig Nådigst anförtrodda Län, har jag att gå dem till mötes med de facta som jag uti min snart afgifvande detaillerade underdåniga berättelse ärnar framställa, lycklig då, om mina åtgärder kunna vinna Hans Kongl. Majsts Nådiga bifall, hvilket, jemte mitt eget samvetes tillfredställelse, blifver min ljufvaste belöning. Mitt medvetande säger mig emedlertid, att jag intet försummat af det jag trott vara min pligt, och skulle, inom södra delen af Bohus Län (der missvexten verkligen varit stor), jag för ögonblicket misskännas, i det afseende att ej bifalla allt det, som fordrats, bör sådant ej tillskrifvas hvarken lynnet hos folket, eller dem, som i embetsväg framställa fordringarna; ty de förra äro, såsom brukare af en af Sveriges mest fruktbärande jordmoner, alldeles ovane vid missvext, och följaktligen äfven de sednare till en del mindre vande vid de i detta afseende inträffade utomordentliga förhållanden. Jag har emedlertid hos båda classerna, sedan man ömsesidigt fått öfverlägga och samtala, funnit allmän välvilja och tacksamhet för lemnade understöd vara det rådande tänkesätt. ne — UM