bo. (Insändt 4 Lämpligheten af. en allmän :Landta mäteri-Taxa . har i sednare åren altmera börjat betviflas. Man påstår att det gifves pro-; vincer, ojämförligt :svårare för afmatning än andra; men om: det:är Jika obestridigt, att det gifvas byalag och trakter af byalag inom samma Socken, emellan hvilka sådan olikhet äger rum: så torde modificationerne från en allmän Taxa böra inskränkas till nödigt afseende å några ckonomiska och klimatiska. förhållanden inom skilda Landsorter.. 1827 års Landtmäteri-Taxa utbilidades så fullkomligt som då kunde ske; och förberedde derigenom möjligheten af elt riktigare systems antagande. Det ditintills förutsatta förhållandet emellan tiden för mätning af skog, äng och åker, såsom emellan 1, 3 och 6, jemkades på: goda: grunder till. proportionerne, 1,.2 och 4. Den aldeles orimliga KartritningsTaxan efter henrmantal, utbyttes mot en tjenligares Kosthållnings-skyldighet och rättighet för Embets-biträdes aflöning, reglerades på ett ändamålsenligare sält, jemte det en mängd an— !X 4) Ofvanstiende uppsats afbandlar ett ämne, . hvilket vid första påseendet torde synas mången icke vara af ett allmännare interesse, Men då aet rörer eu vigtig gren af landets ekonomi, Landtmäterioch Skiftesverket, samt förråder klarhet i åsigter och sakkännedom, har Red. ansett det i allt fall förtjena ett rum i bladet. Det vore måhända i allmänhet att önska det publikens uppmärksamhet , något mer än nu sker, fästades på de olika grenarna af den allmänna hushållningen, äfvensom de serskilda landsOorternas angelägenheter och municipalbestyr, Det skulle kanske icke då hända, hvad så talrika exempel nu utvisa, att man vid hvarje Riksdag öfverhopades af en så utomordentlig mängd motioner i alla möjliga olika ämnen, at hvilka en stor del äro fremmande för pluraliteten. bland RiksStåndens Ledamöter, åtminstone ingen opinion stadgad gej nom deras offentliga behandling i tidningar. ne; och det är med förvåning man anmär. ker, huru de tusentals Lagstiftare, hvilka under Riksdagarna framligga en skärf af deras visdom på fosterlandets.altaren, de fyra RikeStåndens bord, under de fem årens mels Jantid tyckas alldeles döde för det allmänna eller åtminstone känslolöse för den nytta som en lifligt underhållen vexling af ideer ang. offentliga angelägenheter kunde åstadkomma. Dylika insända eller correspondens-artiklar ntgöra, i andra länder med tryckfrihet, grune den till ett af de förnämsta elementerna för publicistens verksamhet. De äro, hos 0ss med våra sällan påkommande riksdagar, nödvändigarev än i Aero sandra: länder, och till och med ett vilkor, utan hvilket uppmärksamheten på landets inre tillstånd måste förlora sin friskhet och aftyna. Hvarje allmän betraktelse, hvarje grundsats som ut. vecklas, vinner intresse för Läsaren i samma mån som den har förtjeusten af hvad Fransmännen kalla Papropos, eller att tillämp. ning ägerjrum på dagens händelser: Vi tro deriöre, att det skulle blifva en stor: vinst för den periodiska pressens värde ij allmänhet, om upplyste män i landsorten, något oftare än nu sker, tillkänkännagåivo sina ideer;i tidningarne, .— Men detta . 5 inne som kunde behötfva en serskild utveckling, har, såsom anmärkning i en not, redan ötvergått RR OR LAOKeKO NH AR —trRR ORK RO RAA ANF ELK —— — — — ee osm Å