MM Mn nn delsefull natt de öfverlefvat. Vid uppvaknandet mötltes de af den oförmodade nyhet, att det på stora torget hvimlade af beväpnade Signori, som buro trefärgade cocarder och ropade c viva la libertå. Genast kungiordes en proclamation, den Pro-Legaten, i första ögonblicket af sin förskräckelse, om natten undertecknat. I densamma underrättades folket att han utnämnt en Regerings-commission af 3 ledamöter och anbefallt organiserandet af ett Provincialgarde med 5 3 personer 1 spetsen. Den högljudda fröjd, hvaraf alla sammansvurna eller vänner af en ny sakernas ordning intogos vid uppläsandet af denna proclamation, var så mycket begripligare, som, enligt ett trovärdigt rykte, de utnämnde medlemmarne af Regerings-Commissionen och de fem Cheferne för Provinsgardet nästan utan undantag voro just hufvudmän för eller kraftigt medverkande till insurrectionen , scdan längre tid tillbaka. De sammansvurne, ungefär 260 till antalet, hade under nattens mörker, samlats på San Pietros Caffehus, beläget i närheten af regeringspalatset, under det deras af den förskräckte ProLegaten sammankallade hufvudmän hotade och skrämde honom med uppgifter att Goca menniskor ämnade storma palatset. Insurgenterne skulle dock denna natt ganska visst icke hafva vågat att angripa militairen, ehura bland denna visserligen många funnos som omfattade deras sak. Att elt så ringa antal sammansvurne i det afgörande ögonblicket voro tillsammans, kom deraf att insurrectionens utbrott från början var utsatt några dagar senare, men blef påskyndadt gerom hände serna i Modena. De ofvannämnde 200, hvaribland många voro Greker eller från Romagna, improviserade sålanda en revolution, som i sina följder torde blifva ganska vigtig. Riddaren Ragani (en af de 3 ofyananförde GardeChef er ne) förde å de samme: insvuarne, så snart Pi .olegaten underskrifvit den honom förelagda acten, från Culehuset och delade den i i tvenne hopar, af hyviika den ena sky ndade till torget för att besätta