Aftonbladet – 5 mars 1831, sida 2

T0r— r hedag, nska grandag 3em2 Mm. ästa oter, . m. HH. sSsan å cen am—— dt ;l rade sig öfver Ministerens sorglöshet, laga Fols gens ind15ar från nför omst vid smrha. knas —— GölefDanräkIerr KS v Jtriigen 1gSJANng rälatt 000 ngaranenna betillDehos gr re ETTER SER TEES 1 ytterst Torbindlige ordaiag, att han såsom fader och vän af Belgien vore djupt rörd af Congressens anbud, men alt han, för alt ej äfventyra den allmänna freden, icke ansåg sig böra mottaga detsamma. Hans Maj: t ordade vidare om den förderflige ärelystnad som förmått Ludvig den 14 och Napoleon att söka upphöja medlemmar af sin dynasti på främmande throner och slutade med yttrandet af de varmaste önskningar för Belgiens välgång och stadga indet af dess constitutionella förhållanden. Samma dag var Deputerade Kammarens sammanträde i hög grad stormigt!; en så högt och oförställdt yttrad inbördes miss-sämja torde knavpast nånsin förr inom denna Kammare varit skådad. Anledningen härtill var den discässion som af Hr Delessert, en Iedamot af venstra sidan, öppnades rörande de sista händelserna i kyrkan S:t Germain PAuxerrois Han besväöfver dess eftergifvenhet mot Carlister och Republikaner. Ilan fordrade ett fat och säkert handl lingssätt, såsom on enda utvägen att återuppresa den ll jorden slagna handeln och industrien Skyndsamima åtgärder borde vidagas till landets iu gnande, eljest skulle, innan kort, slott och kyrkor, boningshus och varulager komma att af en enda stor brand förhärjas. Han bekiagade vidare att de nyss timade oordningarne skulle gifva utlänningen origtiga begrepp om Pariserbefolkningens tänkes ätt, och förleda honom att ro det Frankrike icke blott afskydde TP fanatism och vidskepelse utan äfven missaktade religionen, Police Prefecten begärde nu ordet men förekomsaf Inrikes Ministern som anhöll om uppskof till morgondagen att yttra sig ö!ver en fråga, som utan tvifvel skulle fästa hela Frankrikes uppmärksamhet, och der således blott verkliga facta borde tala. Omkring Hr Lafitte bildade sig talrika grupper och man hörde till honom yttras: Ni måste förklara ev bestämdt för majoriteten eller minoriteten. I samma ögonblick uppsteg Hr de Podenas, en af venstra sidans häftigaste talare, från sin plats och ropade åt centern: I ären skuld till allt ondt, hvarföre gören J ingen Val-Lag : En röst svarade Vi skola göra den när vi finna det lämpligt; en annan: och hur vi finna lämpligt. Hr Podenas: Det är er plist, Ni måste det.? En mängd röster: Nej, Nej, vi låta icke skrämma oss. Nu blef tumultet allmänt, i de häftigaste ordalag yttrade man sig från alla håll, och då Hr Podenas för nyade sina ytLGonsexipresidenten , yttra; Regeringen är mägtigare än Kammaren och skal i nödfall veta att bevisa det. Sedan han yttrat dessa ord lemnade han jemtesina Colleger (hvilka alla, med undantag af Grof. Sebastiani voro närvarande) salen, Tumultet nådde nu sin höjd och med möda lyckades det Presidenten att återföra Kammaren tull det egentliga föremålet för dagens öfverläggnin gar, Municipal-l agen, hvilken ändtligen antogs med 233 röster mot 32. Ministrarne begåfvo sig från kammaren till Palais Royal, der nnnister-conselj genast hölls. Sedan dess omtalas ändringar inom ministeren. Följande dagen lemnade invikes ministern de upplysningar dem han lofvat. Kammaren lärer likväl Gem Cj funnit sig tillfredsställd. Policeprefecten Baude afgaf tikaledes en ss redogörelse för sitt förhållande, hvari man märkte spår till missnöje med styrelsen. Seineprefecten Odillon I röt skonade den icke heller, och hans alla inrikes ministrars snara afsägelse torde blifva en oundviklig följd af dessa märkvärdiga discussioner. , om hvilken Nattional yttrar: Det är icke, egentligen taladt, majoriteten som mält 51 na krafter med ministerens. Det har varit en strid af alla mot alla, af vänner mot vänner. Kammaren erbjöd skådspelet af ett i hög grad modfälldt samhälle, som förlorat allt förtroende för de principer och tänkesätt, kvilka länge ledt dess öfverläggningar, och nu väntar att ur villervallan af upplysningar, bekännelser, oöfverlagda uttryck, framkallade af en sårad -egenkärlek, se i midten af den allmänna oredan, en idå framträda, vid hvilken de var möjligt att fästa sig. Globe påstår att från national-gardet ingått föreskrifter till ixonungen, hvaruti den nuvarande ministerensafskedande? Kammarensupplösning samt Herrar Montalivets, och Barthes försättande i anklagelsetillstånd begäres. I Bordeaux hafva älven carlistiska uppvigl:ngsförsök egt rum, men genast blifvit dämpade igenom Civile och Andlige autoriteternes öppna och ifriga samverkan. ITALIEN, Underrättelserna från detta land hafva ännu icke den bestämdhet man egde sköl alt vänta. Rykten om oroligheter i Rom, Påfvens förjagande eller inneslutande i S:t Angelo m. m. fordra bekräftelses I Modena skall imed sla en dictator vara utnämnd. Hertigen skall enligt några uppgifter blifvit tillfångatagen. Fråga lärer bland de insurge rande vara att återupprätta den fordna Cisalpinska republiken, och