Aftonbladet – 3 mars 1831, sida 2

LIA YUA ALA AaAIa ä LENE Så va al FALIL IA Me tad, hvarom jag 1827 lät trycka I Postoch Inrikes Tidningen ett bevis af Herr Öfverste Löjtnant Mechanicus Blom och förlidet år, i Svenska Medborgaren, ett annat af Hr Häradshöfdingen och Riddaren Chryssander, och, vill ej Thomas tro på dessa bevis, så kan han, blott inom Östergöthland , utom på Norrköpings Spinnhus, der en något större trampqvarn finnes, uti Regna, Gammalkil och Mogata Församlingar blifva öfvertygad om sanningen af min uppgift. Effecten på trampqvarnenihos Herr Majoren och Riddaren v. Schantz på Hjelmarsnäs i Nerike, bar upgålt, endast med 3 karlars trampkraft i sender, men med 6 qvart. 2 tums stenar, ända till t:a mjöl i timmen hvilket gör, efter Thomas Mjölnares riktiga beräkning, 12 tr brödmäld på dygnet. Det är således omöjligt för mig, att i det ena eller andra fallet minska Thomas Mjölnares och hans Embetsbröders, på det torra Wikbolandet förskräckelse för mina trampqvarnar; och att jag lärt allmänheten att sjelf mala mjöl åt sig, kan jag lika litet förebrå mig, som ifall blott några vissa personer kunde baka bröd och hade derpå privilegium att beskatta allmänheten, jag skuile ångra om jag äfven hade visat allmänheten huru den kunde, för minsta kostnaden, sjelf baka sitt bröd. — Bikväl må icke Thomas afundas mig den lycka jag gjort eller kommer att göra vid denna besynnerliga födkro k hvartill ingen så mycket som mäster Thomas tvungit mig, helst han utan betalning och alldeles emot min vilja åtkommit utom mycket annat, äfven den hästqvarn och den vatten vara jag byggde mig på Wikbolandet, och således har han genom ödets underliga skickelse, sjelf nödgat mig, att, beröfvad mina andre qvarnar, nu mala på trampqvarnarne, till hans och skråets stora förskräckelse; — ty en uppfinnares födkrok, om äfven hans uppfinning utgör en påtaglig förbättring i det mest vigtiga ämne, blir. dock sällan för honom lönande, emedan, såsom Herder säger, nyttiga uppfinnirgar emoltagas i början al den goda allmänheten lika motbjudande som beska medicamenter af en sjuk. Jag har också i hög grad fått erfara detta, igynnerhet al dem som allramest bordt uppmuntra mig, och hinner visserligen mitt patent att upphöra, utan att jag ens kan återfå hvad mina ansträngningar kostat mig och jag sjelf upphöra att vara till, äunan ImnminaA fram ne varnar KECAA SR