Aftonbladet – 18 februari 1831, sida 2

der hans olyckor, lordrade elter restaurationen af honom en molsvarande rättvisa. Men icke nog dermed att denna fordran blef afslagen; utan den svage Furstea vågade emot dom företaga hvad hvarken Elisabeth eller Jacob I hade vågat. Oaktadt han i hemlighet bekände sig till deras tro, samtyckte han af fruktan för partierna inom England, till den ryktbara test akten, som satte ett oöfverstigligt hinder emot deras intväde i Parlamentet. Äfven andra lagar, strängare än de föregående, utgålfvos emot dem, så att de till och med började sakna Cromwells dagar, då Jacob I, förjagad från sin thron, kastade sig i deras armar. Ännu en gång församlade den passiva lydnadens inflytande (devna lära, som märkligt nog, de Protestantiska Furstarnetäflat med de katolska attinföra i Christenheten,) Irländarne omkring Konungens fanor. Utgången bestämdes 3enova slaget vid Boyne; den Kungliga armeens öfverlefvor drogo sig efter ett ärofullt motstånd tillbaka under murarna af Limmerick och en kapitulation afslöts. Garnizonen fick rätvighet att draga sig tillbaka till Frankrike; och de soldater som stadnade qvar i landet likasom de öfriga katholikerna skulle vara befriade från alla strafflagar som voro sednare än testakten. Detta var den af OConnel så ofta åberopade traktaten i Limmerick , hvilken så grymt våldfördes af Kon. Wilhelm. Man upprepade, för hundrade gången, ått katholikerne icke anse sig buudne af de eder som de svärja åt kättare, och denna förevändning tjenade också för hunodrade gången till skydd för Engelsmännens egna edsbrott. En ny kedja af konfiskationer följde det stora nederlaget. Katholikerna hade snart nog repat sig efter sina förluster: men det synes som om lagstiftaren sjelf insett kraften af den troslära han ville tillintetgöras; med så mycken beräkning arbetade han på dess urartande. Ingen kathbolik kunde förvärfva grund egendom annat än genom arf, och den af hans söner som blef Protestant, var hans ovillkorliga universal-arfvinge. Utstängd från allt administrativt inflytande, belagd med ett slags medborgerligt interdict hvarje ögonblick af sin lefnad, en verklig Paria på fädernejorden, kunde katholiken icke ens förvärfva besittnings-rätl till dena jord som fuktades af hans svett. Dömd till döden om han höll en skola, landförvist om han haäac cr natta con Pola nh fn