stens ögon. Han brukade ofta om qvällarna åka ut till Kungsbro. Fruarna medtogo derföre barnen och ställde sig åtskilliga gånger i snödrifvorna vid hans väg öfver Linköpingsgården. Då han nalkades föll hela skaran på knä under tårar och böner. Ilan for förbi, utan att låtsa se eiler höra dem. (Forts. ce. a. g.)