uc libvCPAla. JE Slolra StUlnmor som man fann i Deyens skattkammare, voro ämnade att användas till belöningar för de tjenstfärdige och för jesuiterne, samt till första subsidie-betalningen åt Österrike och Preussen. Sådan var Frankrikes ställning då kammaren upplöstes. Vi skoia lefva lugnt , yttrade sig Peyronnet till Carl Xx) så snart de industriella klasserne öra en bankrutt hvardera om året, och alla, som kunna skrifva, göra det med ögat fästadt på Bastillen och galgen. Dessa ord innefatta det väsendtliga utaf den omstörtning man förberedde. Man önskade anställa decimattion; man upprättade proscriptions-listor, som först genomsågos hos Peyronnet och Chantelauze, och i sista handen utarbetades hos Polignac; de innefattade sextioåtta pairer, 137 deputerade och dessutom oppositionens hufvudmän. Uti departementerna uppsaltes förslagerne till denna lista utaf kungliga procureurn, och man tror sig veta med visshet, att, då procureurn i Toulouse vägrade att på sådant sätt uppgifva sina medborgares namn till pris åt ministrarnes vildhet, åtog sig Herr G., General-procureur vid Hofvet 1 M...., att angifva de Toulousiske liberala. Man hade indelat offren i fem klasser, efter det öde man ämnade hvardera af dem. Den första klassen innefattade dem, som voro bestamde för schavotten; till den andra hörde de, som skulle dömmas till tvångsarbeten; Den tredje och talrikaste utgjordes af dem, som skulle öfverskickas till Algier och inneslutas uti Casaubas fängelserum; Den fjerde skulle inspärras i Franska fängelser, och den femte landsförvisas till Spanien. Ett autentikt dokument härutinnan hade man funniti Polisprefekten Mangins kabinett: en tablå, på hvilken man uppfört femtonhundrade fyratio nio namn af alla klasser: handlande, artister, militärer, litteratörer, kapitalister, förnäma, författare, bankörer, expediter m. fl., mot hvilka regeringens raseri detta år skulle utbryta. Hvarje departement lemnade på samma sätt till inrikes ministern en lista, de flesta upprättade inom prefeetur-konseljerne, der dessa voro kända såsom regeringen tillgifne. Sigillbevararen erhöll äfven sådana listor ifrån generalprocureurerne, ifrån kungliga procureurerne och (förnämligast från congreganisterne och presterskapets vänner. De voro uppsatta efter alfabetisk ordning. Ett utdrag af detta arbete var utarhetadt för DNDaunhines enskilta hi