Aftonbladet – 19 januari 1831, sida 3

joch åt vår ädle Konung, som sielf kämpat för mensklighetens sak. Och nu frågas, är sådant blott politik? — Gifver Jesu Christi lära till sådana betraktelser ingen anledning? — Iivad slags Christendom kan det vara, som förbjuder att vidröra vår Frälsares uppenbarelse i historien och i tidens händelser och förhållanden? — Canska lätt skulle förf.. kunna visa, att han vid andra tillfällen icke skonat den lägre folkklassens : laster, då Evangelium dertill gifvit anledning. — För att icke öka möjligen den förargelse förf., ehuru heltoch hållet mot sin vilja och afsigt., redan synes hafva å stadkommit, har han stålsatt sig mot alla uppmaningar att låta trycka sin predikan, ehuru innerligt öfvertygad, att den hvarken är Revolutionär eller mindre Christelig än predikningar i allmänhet. Lika väl tvor han sig böra förklara, att om, som man uk spridt, hans predikan föranledt någon Consistoriell åtgärd eller något förbud att predika, så hade dess utgitvande från tryeket deraf varit en följd. För öfrigt kan hvar och en, som vill göra fört. rättvisa, af hans utgitna skrifter bedöma hans Religiösa och Pulitiska tänkesätt och deraf finna, att det icke är en handgriplig Stats-ikevolutiop, utan en Revolution i tankens och bildningens verld han åsyftar, likasom han genom sin predikan endast åsyftat en Revolution i samv ctets.