Aftonbladet – 19 januari 1831, sida 2

Ak MA MA Vy LI 9 J SMI Se MAR Me ene r särdeles Norra Tysklands, exempel vara så constaterad, att intet rimligt tvifvelsmål mot dess riktighet bör uppstå, då tillämpningen devaf på vårt land styrkes af tillräckliga erfarenhets-bevis. Dessa kunde väl redan vara till öfverflöd ådagalagde genom let säkra factunm:, att, enär får-afveln synsammast bedrifves under ett tempereradt luftstreck, på en jordyta, der en torr atmospher alstrar gräsarter, enahanda eller likartade med dem , som växa i Asiens högland (de fina får-racernas stamort), kunde Sverige, framför många, kanske de flesta Europeiska länder, i fysiskt afseende vara passande för fårafvelns förädling. Att denna från en economisk synpunkt visar sig lika förmånlig, är otvifvelaktigt då man besinnar att fårskötseln egentligen tillhör de länder, som, lika med Sverige, hafva en stor areal vidd, med ringa folkstock, der sålunda jordbruket icke kan ega någon högre fullkomlighet, och der stora landsträckor ouppodlade gifva en naturlig riktning åt ifrågavarande näringsgren, hvilken derföre sannolikt måste länge förblifva lönande i Sverige, sedan cen till fullkomlighet drifven landtcultur i Europas starkt befolkade, för sädespreduktion samt den större boskapsskötseln af naturen merä gynnade länder hunnit göra schäferi-hushållningen såsom modernärivg snart sagt omöjlig, men säkert mindre lönande. Det är endast i följd af Europas prohibitivaspanmåls-lagar, som Norra Tyskland kommit till en så hög får-cultur, men deraf bör man också sluta, att, om detta handelssystem förändras, skola Preussens och Polens bördiga fält, i stället för betande hjordar åter frambringa rika spanmåls-skördar, — Dessutom gifver det höga pris, hvartill säden i Östersjö-hamnarna redan i flera år så sucsessift stigit, och det fallande värdet af medelfin ull, anledning att förmoda en snart inträffande minskning i Tysklands ullproduktion. Med kännedom deraf, att stammen för de. berömda Electoral-fåren hemtats ur Spaniens hjordar, och att Tyskland och Frankrike begagnat samma urracer för croisering, hvarigenom deatt den numera lemnar en ull, hvilken inom Spanien aldrig kunnat produceras, beslöt Grefven att på samma väg, den andra redan vandrat, komma till samma mål, nemligen Merinos-racens förädling inom sig sjelf, utan-blandning med Electoral-får. Grefven insåg väl den förlust, som skulle medfölja en så långsam förädlingsAON 0 SPATT AE DAL EBES SPD RAGE NIST BE AE SANS BIEN VR SAT AR IITISIETE MET RANGERS PE VAG BPA AT MRATIEDEFN EPG VATSA SPOT AEA ET TITS TEN DIA TED EES TTR AE ASTA IEI FREITAS RATE ESTATE TVR TSAR TNG ASA SANTANA