ad NAF pare, från ri-laatt å vorit.e på(t att bögdygd ycket t inenska a tilnemnu ett lje af sstälvistovåra ruset. plägar vilnykhafstone rr beamaåalenna utinfveroch kulle ex. H. latio, all ;s de ordet jannock i tonen verk, lenna nytdertadga , tro inhet na det vilka och visst 2 Omslru iot eI ana bevilket il de erna, sök ta s-sätt aAlld VÄLSKOT 1 Ialllliskalls KIOPpPP., Ultom Urinet, och gjör alla fibrer eller trådar i kroppen hårdare och mera spröde, samt bevarar alla djurs delar, som i henne inläggas, ifrån förrottnelse. Sådant är rent Brännnevin, som kallas Alcohol, men då denne är Bågot vatnblandad, kallas den spiritus vini eller frumenti, och Brännvin. Et rent Brännevin är alltså et stark förgift för menniskans kropp; ty det coagulerar vätskorne eller giör dem sega, och alia kiött-trådar styfva och skiöra i kroppen. Således förorsakar det alltid förstoppningar i alla menniskans inälfvor. Men då denna flygtige ånga til några droppar blandas med vatn och intages, så retar det alla de finaste nerver, spänner dem, och uppmuntrar kroppen; tages några droppar mera, hettar det kroppen; änn mera, giör det en yr och galen; ännu mera, förskjämmer det hela kroppen och dödar. Här-af ser man, at det kommer mycket an på dosis eller myckenheten och starkleken af Brännvinet; hvarefter det uppmuntrar, styrker sinnet, giör en glad, skämtsam, öppenhjertad, tåpig, läspande, narraktig, raglande, sömn!g, död. Hvarföre ock visse Nationer intet våga at tagasig stora supar, utan smålta på glaset; våga ej eller at supa det på tom maga, eller at släppa det (såsom de kallat) in på hjert-blodet. — Däremot andre hafva för manär, at på karla-sätt taga kronsupar, på fastande maga, eller för göken. Desse betänka intet, att Brännvinet, såsom sades, coagulerar och löpnar alla vätskor 1 kroppen, (fast än sjelfva saliven eller vätskan i munnen blir där såsom et tort mjöl,) och giör polyper eller blod-lefver vid hjertat, som aldrig uplöses, utan förer dem genom hetziga febrer, gålsot, och ratnsot, hufvudstupa i grafven. Däremot de, som läppia dagligen sitt finkeljokom, väl lefva länge; men få en bräcklig ålderdom, med darrande lemmar, och förnötta sinnen, som slundeligen komma i olag och vela stadna, om de ej updragas med morgonsupen, förmiddags-supen, appetits-supen, mat-supen, eftermiddags-supen, afton-supen, och qvälls-supen, — Ty det är med sådane spiritueuse saker och våra spände nerver, nästan som regn och tacklen på et skiepp. Tacklen stå spände; och då regn kommer, spännas de änn mera, at de nästan må springa; men så snart vätskan är ut-torkad, blifva tacklen långt slappare än de först voro, så at master och sHAplL Kan Sätta SlasSet tif oRunnen, a icke det utspilles; men så snart han fådt sig et par supar, då tacklen i hans kropp blifva utspände, blir han fast, munter, eftertänksam, nögd, och och på sitt sätt frisk, in til des denne vätskan förflugit; då ban åter måste gripa til sin panacde eller hiertstyrkning, och på det viset slarga sin tid fram. Härutaf ses nu, hvad för bärkg dryck Brännvin är, och at man intet bör narras med starka Medicamenter för mycket, så at där-af blir en vana. Mången ärlig bustru har så länge tagit en kinder-balsam, at hon där igenom råkat i denna Brännvinssot. Mången har tänkt, genom detta medel att fördrifva illak luft, och sporrhugga magen til appetit, at prxservera magen för colique och ref, at smälta maten väl, at fördrifva sorg, ängslan, förtret, bekymmer, värk, med mera vedervärdigheter, och därigenom stadnat i Brännvins-sjukan, som ingen Doctor med hela Apotheken kunnat hielpa. Mången tänker, at efter säden är det hälsosammaste til spis och föda, så skall ock Brännvinet, som är själen, essencen och quintessencen af all säd, vara det helsosammaste. Jag vill ock medgifva, atspiritueuse saker, då de rätt brukas, giöra det som intet annat ting giör, nämligen upmuntra Lif och sinnen; Men så ädle som desse äro, så varsamt måste de ock handteras. Ty all vana är farlig, och allt förmyeket är skadeligit; men ingenting mera, än det aldraädlaste. Man vet väl, at andra Nationer i verlden hafva uptänkt några sådane spiritueuse saker, såsom vin, öhl, miöd, datura, bangue, sorbett, cosmos, pisang, bettle, opium, tobak, med mera, genom hvilka de fördrifva bry, fruktan och vedervärdigheter; så at, när de häraf fått någon dosis, förakta de allt som är dem emot, och tro sig vara de aldrasällaste. Men så är ock säkert, at ibland alla är ingen så skadelig som Brännvins methoden , och som så fördärfvar både det fasta och flytande i menniskians kropp. Den gamla enfaldige verlden viste intet af denna fasliga drycken, som de Ägyptier påfunnit, förr än vid åbr 1300, då Modenerne uti Italien begynte af sina sura drufvor bränna en stark spirvitus, efter Arabernes maner, och Venetianerne at sälja den til gruf-drängarne och bergs-männen näst där in-vid i Tyskland; hvar på ej långt der-efter, nämligen vid åhr 1313,