och tryckfriheten blifvit uppenbart våldförda, samt att Konuugamakten inkräktat på den lagstiftande myndighetens3 I betraktande af att om än Konung Carl X:s personliga vilja har kunnat förmå de anklagade att dertill samtycka, denna omständighet likval icke frisäger dem ifrån en laglig ansvarighet I betraktande deraf att genom rättegången blifvit utrönt, att AugusteJules-Armand-Marie de Polignac, i sin egenskap af MinisterStats-Secreterare för utrikes ärenderna, interims Krigs-Minister och Conselj-President; Pierre-Denis Grefve af Peyronnet, i egenskap af Minister-Stats-Secreterare för inrikes ärenderna; Jean Claude Balthasar-Victor Chan telauze i egenskap af sigilibevarare, och Minister-Stats-Secreterare för Justiti:e ärenderne, och Martial Cöme-AnnibalPerpetue-Magloire Grefve de Guernon Ranville, i egenskap af Minister Stats-Secreterare för kyrkooch undervisniovgs-ärenderne; Ansvarige enligt innehållet af 13 artikeln i 1814 års charta, hafva contrasignerat ordonnanserna af den 235 Julii, hvilkas olaglighet de sjeltve erkännt, samt bemödat sig att deråt förskalfa verkställighet; äfvensom att de rådt Konungen att förklara Paris i belägringstills fånd, för att, med vap neus makt, besegra medbor; sarnes lagenliga motstånd; I betraktande af, att dessa gerningar innefatta förräderi, enligt bestämningen i 56 artikeln af 18:4 års charta3 Förklarar . . Prins Polignac; oo... . Grefve de Peyronnet; . ... Chantelauze 3 och ,... Grefve de Guernon-Raunville; skyldiga till iörrädevi. I betraktande deraf att ingen Jag bestämt straffet för förräderi, och att Domstolen således ser sig i nödvändighet alt stadga ett sådant; samt med anledning af 7 artikeln i: strafflagen, som uppräknar deportation ibland de urbota och vanärande straffen